fashion is important but its not everything

baby crying in SLOTTIS

Foto: Ellie i sin bärsele

Idag testade jag bärselen för första gången. Guuuud så bra!!

Jag kunde använda båda händerna! Jag kunde ta hand om disk i diskamskinen, kolla tvätttid, städa, sitta vid datorn och surfa runt och leta efter klänning som jag måste ha på bröllop i Juni, jag kunde gå ut med hunden en snabbis. Ellie sov som en stock.

Sen mötte vi Maria och Andrea i Slottis. (Gud vad härligt varmt väder vi har!)

Ellie var kvar i bärselen, tills hon sen vakna efter några timmar.

Då tänkte jag amma henne.

Men herregud vad hon skrek. Jag tror hela Slottskogen hörde henne.

Hon vägrade ta bröstet. Verkligen vägrade. Hon var helt hysterisk.

Jag vet inte om det var så att mitt bröst var för kallt, om hon inte tyckte om situationen just där, inte hade lugn och ro, om de var blåsten, om jag blev för stressad, eller vad det var....

Vi gick till en annan parkbänk som var mer i lä och lite sol på sig istället. Hon ville inte till en början men till slut tog hon bröstet..... Herregud jag var genomsvett.

Jag får så ont i kroppen när hon skriker så......

Sen var det raska steg hem. När jag kommer till Landala torg då är det polis bilar och folk överallt.

Hade tydligen varit gäng bråk (matchen idag kanske mellan IFK och Gais?) .

Men Usch!!!

Och förra veckan blev en kille skjuten inte långt från hemmet också.

Vi måste flytta.

Ja, huvva vad otäck med gängbråk och skjutningar, ni är välkomna till Norrland hehe ;)



Kram fina du! Pussa Ellie från alla oss.

ja visst blir man stressad när de små skriker, samtidigt så vet man ju att en stressad mamma gör ju bara det hela värre....men det är svårt ibland å göra rätt fastän man vet vad det rätta är......

en fin tisdag önskar jag dig

kram

Åh, jag förstår dig. Leia fick en skrikattack när hon vaknade på stan igår å jag var tvungen att gå en bit innan jag kunde amma. Jag fick ont i hjärtat..



Ha en fin dag!

Usch ja.. sånt är så jobbigt i början när man inte hunnit lära känna varandra helt och hållet än. Man blir ju lätt superstressad när de bara skriker och skriker.. men det grejjade du ju bra ändå :-)



Appropå området ni bor i.. Vi bodde ju där i 12 år och jag har aldrig varit orolig att bo där med barnen när de var små, det har tvärtom känts tryggt. Men de sista 2 åren vi bodde där så märkte vi en förändring.. och sen dess har det bara blivit värre. Jag är så glad att vi flyttade i rätt tid. Nu är det ingen fara för er så sätt så länge Ellie är så liten, när de är större och ska gå i skolan.. det är framförallt då det märks STOR skillnad på " mitt-i-stan-barnen " och barnen här utanför stan.. här är barn barn.

Klimatet blir tyvärr bara hårdare och hårdare.. :-(